I takt med att västvärlden pressas mot en elektrifierad framtid står elbilar inför växande problem som hotar deras dominans. Samtidigt håller diesel- och bensinbilar, trots hård miljöpolitik, fast vid sin plats i samhället av goda skäl.

Att skrota dessa fordon till förmån för elbilar är inte bara förhastat utan också ett slöseri med naturresurser, särskilt när rovdriften efter batteriemetaller och bristen på effektiv batteriåtervinning fortfarande är olösta frågor.

Elbilens problem: Räckvidd, infrastruktur och kostnader

Elbilar har marknadsförts som framtidens lösning, men verkligheten är mindre glamorös. I kalla västländer som Sverige och Norge blir räckvidden ofta en akilleshäl. Vid minusgrader kan batteriernas kapacitet sjunka med upp till 40 %, vilket gör långresor till en logistisk mardröm.

Laddinfrastrukturen hänger inte med heller – i många landsbygdsområden är laddstationer en raritet, och i städer orsakar långa laddtider och köer frustration.

Kostnaderna är en annan stötesten. En genomsnittlig elbil är betydligt dyrare än en diesel- eller bensinbil, och även om bränslekostnaderna är lägre, tar det år innan besparingarna väger upp inköpspriset.

Batteribyte, som ofta krävs efter 8–10 år, kan kosta uppemot 100.000 kronor eller mer, vilket gör ägandet ekonomiskt osäkert. För många hushåll är detta en lyx de inte har råd med, särskilt i tider av ekonomisk osäkerhet.

Dieselbilar: Pålitliga och effektiva

Dieselbilar, som länge demoniserats av miljöpolitik, erbjuder fortfarande fördelar som elbilar inte kan matcha. Moderna dieselbilar är bränslesnåla och har betydligt längre räckvidd än elbilar, ofta över 100 mil på en tank. De är robusta, pålitliga och kräver inte den omfattande infrastruktur som elbilar är beroende av.

För lantbrukare, långpendlare och småföretagare är dieselbilar ofta det enda praktiska valet.

Trots strikta utsläppsregler har dieselbilarnas teknik förbättrats avsevärt. Avancerade filter och katalysatorer har minskat utsläppen av partiklar och kväveoxider, och många moderna dieselbilar är betydligt renare än sina föregångare. Att avfärda dem som miljöbovar är att ignorera decennier av teknologisk utveckling.

Rovdrift och återvinningsproblem: Elbilens smutsiga baksida

Medan miljöpolitiken i Väst fokuserar på att fasa ut fossila bränslen, blundar man ofta för elbilarnas mörka baksida. Utvinningen av litium, kobolt och nickel – nyckelkomponenter i elbilbatterier – präglas av rovdrift i tredje världen. I länder som Kongo och Bolivia innebär gruvdriften barnarbete, miljöförstöring och förstörda samhällen. Att kalla elbilar för ”gröna” när de bygger på sådan exploatering är djupt missvisande.

Återvinningen av batterier är ett annat olöst problem. Endast en bråkdel av använda batterier återvinns effektivt, och processen är både energikrävande och dyr. Stora mängder batteriavfall riskerar att hamna på soptippar, där de kan läcka giftiga ämnen.

Att skrota fullt fungerande diesel- och bensinbilar för att ersätta dem med elbilar, vars batteriproduktion och avfallshantering är så problematisk, är ett resursslöseri av enorma proportioner.

Slöseri att skrota fungerande fordon

Att tvinga fram en utfasning av diesel- och bensinbilar innan elbilarnas problem är lösta är inte bara orealistiskt utan också kontraproduktivt. Miljontals fungerande fordon riskerar att skrotas i onödan, trots att de kunde användas i många år till.

Tillverkningen av en ny elbil genererar dessutom ett koldioxidavtryck som motsvarar flera års körning med en dieselbil. Att byta ut en fungerande bil mot en elbil är alltså ofta sämre för miljön på kort och medellång sikt.

Framtiden: En plats för alla drivlinor

Diesel- och bensinbilar har fortfarande en självklar plats i samhället. De är praktiska, pålitliga och ekonomiskt tillgängliga för många. Istället för att demonisera dem bör vi fokusera på att förbättra deras teknik och bränslen, exempelvis genom syntetiska bränslen som kan minska utsläppen ytterligare. Samtidigt måste elbilarnas problem – från rovdrift till återvinning – lösas innan de kan betraktas som ett hållbart alternativ.

Att skynda på elektrifieringen utan att adressera dessa frågor är inte bara naivt utan också ett slöseri med både naturresurser och ekonomiska medel. Diesel- och bensinbilar är inte bara en nödvändighet idag – de är en resurs vi inte har råd att kasta bort.

Jeep India: Jeep Meridian 2025, diesel